Följ bloggen

24 feb. 2011

Inskolning

Idag är det Olivers första dag på dagis. ;-) jag kunde inte vara där så Johnny skicka några filmklipp till mig.

FISH Taco

Är det någon som sugen på fisk taco?

Som medlem i buzzador har jag fått äran att få prova Santa Marias FISH TACO SPICE MIX.
Nu har även du chansen att få en påse med kryddmixen. Lämna en kommentar här och berätta vad du tycker om kombinationen av fisk och taco så kommer det kanske en sådan påse hem till dig inför fredagsmyset imorgon.
(Maila mig din adress med!)

Tyvärr så har jag inte många påsar kvar så först till kvarn gäller.

23 feb. 2011

Alla barnhjärtans månad

Varje dag föds ungefär tre barn i Sverige med hjärtfel, 1 000 barn på ett år. Många hjärtebarn opereras redan när de är nyfödda och hjärtat är då inte mycket större än en valnöt. Under uppväxten behöver de ofta uppsöka vård och genomgå flera operationer.
Många hjärtebarn har forskningen att tacka för att de lever idag. Men det finns fortfarande mer att göra – alla barn med hjärtfel kan inte räddas till ett fullgott liv. I år går pengarna från kampanjen till angelägna forskningsprojekt som ska lösa gåtor kring hjärtsjukdomar som drabbar barn.

Va med och stöd detta! Er gåva gör skillnad.

21 feb. 2011

Jag är ju inte bättre jag

Igår när jag var på väg hem med Oliver så gick det två tjejer förbi mig. De drack något ur en burk, Cola, redbull eller något liknande. När de hade druckit ur så slängde de det i buskarna.
Jag blev så arg, jag vill så gärna skälla ut de och säga att så gör man inte. Plocka upp den och släng det i en papperskorg. Men vad gjorde jag? Jag gick bara där ifrån, utan att säga till. Ville väl inte verka så gammal, eller "uncool"? Eller varför gjorde jag ingenting. Om alla inte gör någonting hur ska vi då uppnå förändringar?
Summan av kardemumma är att eftersom jag inte sa ifrån så kunde det lika gärna varit jag som slängde burken bland buskarna.
Nu har jag gått tänkt på detta länge nog. Frågan är om jag kommer att säga ifrån nästa gång jag ser något sånt?!?!?

18 feb. 2011

Det är helg om 20 minuter.

Sitter på jobbet och väntar på ett sista mail innan jag kan åka iväg. Men mailet har inte kommit ännu. Som sagt väntar i 20 minuter till.
Ikväll blir det besök hos mamma/mormor. Det blir fredagsmys i form av en bra film för mig och mamma och vindruvor till Oliver. Filmen heter Mother and child, den har fått bra recensioner så jag hoppas på bra filmupplevelse. Ikväll följer älskling/pappa inte med, han ska umgås med herr Fridén. Det blir väl film och öl för de med antar jag.
Sen imorgon så stannar Oliver kvar hos mormor. Men jag kommer hem och då ska det målas hos familjen Johansson. Bilder kommer senare.
Så det är våra planer inför helgen, hur ser era planer ut?

Glada nyheter

Det sista har det varit väldigt mycket som har hänt. En del helt ofattbart smärtsamma men också en hel del roliga saker.
Man får ju liksom inte glömma och leva när livet blir svårt. Vi har ju vår lilla solsken som gör varje dag mer än värt att leva!
Till de glada nyheten nu, Han har fått dagisplats. Eller en plats på förskola. Äsch jag säger dagis. Förskola låter så ”vuxet”, dagis låter som en gullig ställe att vara på. :)
Det är tyvärr en temporär dagis, dvs att han kommer att byta till vår förstahandsval till hösten. Lokalerna i sig var inte så fräscha, men personalen verkade jättegulliga!
Vi var på info-möte igår, vuxenpoäng!!! Inskolningen börjar nästa torsdag på torsdag.
Plutten har blivit så stor!!!

Oliver på tåget på väg till Uddevalla med pappa i onsdags.
Tack vare dagens teknik så kan jag vara med även när jag inte är med. Får ju sms av Johnny då och då, DET TACKAR VI FÖR!!!


Oliver i början av mars 2010 på Ullared!!!

Dagar kommer, dagar går, det är minnen som består.

Hur många gånger har man inte hört att tiden läker alla sår????
Och oftast när man hör det så tänker man att det gör det inte. Det kan omöjligt göra det. För när man hör detta så brukar det vara när det smärtar som mest.
Men saken är att såren läker oftast. Men ärret där såren har varit är ju kvar och varje gången man tittar på såret så kommer minnen upp och river upp såret igen. Det gör ont och smärtan är oumbärligt. Men sen läker den igen och man mår bra och så ser man nåt som triggar minnet igen och då är man där igen. Osv osv....
Det man borde säga är det att, man lär sig att leva med minnena, såren, ärret och smärtan.

15 feb. 2011

I dagens metro

Texten lyder så här; 'när den egyptiske presidenten föll applåderades det av den granska regimen. När stenarna regnar i Teheran har applåderna tystnat.' Undrar hur det kommer att gå för mitt hemland.

5 feb. 2011

Vad har hänt?

Man kanske ska ta och berätta lite vad det är som har hänt. Jag får mail lite då och då av vänner och bekanta som inte har hängt med på vad det är som har hänt.
För er som inte visste så väntade vi på vårt andra barn som var beräknad i juni. Men tyvärr så blev det inte så. Vi förlorade vår älskade bebis innan vi ens fått henne.
Smärta är oumbärlig vissa dagar. Men tack vare vår underbara son så har man inte tiden att grubbla för mycket! Det är ständigt one step forward, two steps back.

Vill bara passa på och tacka våra familj och vänner för all deras stöd och omtanke. Tack för alla fina blommor och fina kort.

1 feb. 2011

Det regnar

Det regnar ute, vilket passar mig alldeles utmärkt! Vädret reflekterar precis hur jag känner mig. När jag var liten var jag övertygad om att när det regnar så är det gud som antingen gråter eller så skurar han sina golv. Just idag ville gärna tro att han gråter ifatt med mig. Inte för att jag tror på gud. Inte just nu för tillfället. Det sägs ju att gud är god! yeah right!

Tårarna rinner och hjärtat har gått i tusen bitar. Det gör sååå ont att jag inte kan andas. Vill så gärna dela med mig till mina nära och kära men samtidigt orkar jag inte.