Dagar kommer, dagar går, det är minnen som består.

Hur många gånger har man inte hört att tiden läker alla sår????
Och oftast när man hör det så tänker man att det gör det inte. Det kan omöjligt göra det. För när man hör detta så brukar det vara när det smärtar som mest.
Men saken är att såren läker oftast. Men ärret där såren har varit är ju kvar och varje gången man tittar på såret så kommer minnen upp och river upp såret igen. Det gör ont och smärtan är oumbärligt. Men sen läker den igen och man mår bra och så ser man nåt som triggar minnet igen och då är man där igen. Osv osv....
Det man borde säga är det att, man lär sig att leva med minnena, såren, ärret och smärtan.